SNART ramadan!!! inlägg i repris

snart ramadan men...

Är det inte hyckleri med att fasta och sedan frossa i mat och ha fest varje kväll?

F. Jag tycker att ni muslimer hycklar när ni säger att ni avstår från mat och dryck för att kunna känna med de som inte har mat för dagen och sedan på kvällen vräker i er mat och har fest tillsammans. Och säg inte att det inte är så för jag ser ju själv att muslimer köper massor av mat – lådor med kyckling och fullastade vagnar i butikerna… och till råga på allt så är det tre hela dagar med ytterligare fest och frosseri som avlutning på er fest. Jag tycker att ni bör döpa om fastan till festen i stället.

S. Att man kan känna av hur det är att vara utan mat och dryck för dagen är naturligtvis ett faktum då man inte äter eller dricker under dagen och att man då också kan sätta sig in i hur det kan vara att befinna sig i en situation där man inte har mat för dagen alls är en positiv bieffekt av detta. Och jag tycker inte att man i en värld som denna skall se ner på empati med svaga och utsatt människor utan i stället välkomna allt sådant. Men det är inte det som är den egentliga anledningen till att vi fastar under ramadan utan för att det är ett påbud i Koranen. Gud säger till oss:

Troende! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er - kanske skall ni frukta Gud. [Koranen, al-Baqarah 2:183]

Fastan är en väsentlig del av islam och således också en del av vara muslim, profeten Muhammed – över honom vare frid – sade:

Islam bygger på fem [pelare]: vittnandet om att det inte finns någon gudom (ilâh) förutom Gud (Allâh) och att Muhammad är Hans sändebud, att förrätta bönen, att betala allmosan (zakâh), att fasta under Ramadân och att vallfärda till Mecka.

Så den egentliga effekten av fastan är att man genom den kan uppnå en nivå av gudfruktighet som ingen annan dyrkan kan ge på samma sätt. Och det är således den som muslimerna eftersträvar med sin fasta. Men detta kräver att man vårdar sin fasta. Läser du teologernas ord om fastan (googla lite grann vet ja!) så ser du att de betonar att man förutom att avstå från mat och dryck också avstår från att tala illa, att gå till platser eller hålla sig med sällskap som inte är bra för en och istället lägger ner extra tid och energi på att läsa koranen, att göra botgöring från eventuella synder, bli sams med ovänner och gottgöra folk man sårat, återknyta bekantskaper och besöka vänner och släktingar som man kanske försummat under året. Den som fastar på detta viset kommer att – om inte uppnå – så åtminstone att lägga grunden för ett rikare liv på både det andliga och det sociala, eller världsliga planet under resten av året.

Enorma matinköp

Vad du har sett i affären av enorma matinköp har sin förklaring i att många invandrarfamiljer är väldigt stora med kanske upp till sju barn i en familj. Så om Mehmet skall bjuda hem sin syster och hennes familj på iftar (dvs måltiden efter att man brutit fastan för kvällen) och kanske kommer hans bror med familj också eller någon annan släkting, så blir det lätt 15-20 personer som alla skall ha en tallrik med ett kycklinglår, ris och någon sallad (ja muslimer äter faktiskt sallad) och en bit bröd samt ett par glas fruktjuice att dricka till. Inköpen blir därefter men det betyder inte att man äter tills man storknar utan att det är många som äter…

En sak som du bör förstå är att inte alla muslimer djupt troende och att inte alla deras handlingar är sprungna ur en sådan tro. Även om andelen troende muslimer är högre än andelen troende kristna så kan man mycket väl dra paralleller till ”svenskarnas” sätt att förhålla sig till religionen där en majoritet är helt sekulära och många uppmärksammar bara sin religion vid högtider, begravningar och bröllop (och vad många lägger i dessa saker som har sin grund i religionen är oftast helt personligt utan större förankring i Bibeln eller kristna teologernas uttolkningar av den). För många muslimer är ramadan och högtiden som följer mer en tradition på samma sätt som påsken och julen är för många kristna och man missar därför de mer subtila detaljerna med fastan. Självklart förekommer det då att man överkompenserar de matlösa dagarna genom att s a s ta igen det på kvällarna, men de som försöker leva efter religionens bud försöker att äta lagom och återställa vätskebalansen i kroppen, men utan att överdriva. Dessa bryter fastan med ett glas vatten och tre dadlar enligt profetens – över honom vare frid – föredöme, sedan ber de kvällsbönen innan de sätter sig till bords och äter så att de inte fyller magen med mer än en tredjedel mat, en tredjedel vatten och lämnar den sista tredjedelen – också detta enligt profetens instruktioner, varpå de går till moskén för att be nattbönen och de extra bönerna som hör till under ramadan, tarawih, efter det.

Om du är uppmärksam så kan du göra samma observation i affärerna dagarna innan julafton med överfulla varuvagnar med skinka, sillinläggningar, grön- brun och vit-kål och annan mat för tusentals kronor. Och då måste du också om du är ärlig inse att vi alla bara är människor som gör vårt bästa utifrån den situation vi befinner oss i.

En religiös högtid - inte en fest

Avslutningsvis… man ser många gånger formuleringar i tidningarnas reportage om ramadan som: ”… och sedan tar festen vid” om fastebrytandet på kvällarna eller om högtiden, ’Id ul-fitr, som följer, ”…och sedan utbryter en tre dagar lång fest” o s v. Därför vill jag betona att ’Id ul-fitr är en religiös högtid - inte en fest. Den inleds med att man på går till moskén iförd sina bästa kläder dagen till ära och ber tillsammans ’id-bönen som inleder högtiden och man lyssnar till en predikan från imamen. Ofta tar det en lång stund att komma därifrån då man alltid träffar en massa folk som man gärna vill byta ett par ord med, gratulera till högtiden och alla är glada och på gott humör. Under dagen går man och hälsar på släktingar – oftast dricker man kaffe och äter någon söt kaka, oftast baklava, med en miljon kalorier – och på kvällen samlas man med familjen eller hos vänner och äter tillsammans någon god mat. Man kan unna sig lite extra då det är högtid men man frossar inte och man försöker att hålla fast vid de goda egenskaper och vanor man tillgodogjort sig under ramadan, man ber fortfarande de fem dagliga bönerna, ser till så att man läser Koranen så ofta man kan och anstränger sig för att vara en god människa – trots att ramadan är över.