Cassava

var hemma hos en syster( i Islam)i lördags och blev bjuden på gambiansk mat.
Det coolaste jag åt var nog Cassava... (vad är Cassava kanske du tänker?) det gjorde jag med.
men det är en rotfrukt, som är som potatis, fast waaaaaaaaay större. och smakar mkt mer.
den har fler namn bla

Yuca/ Cassava/ Maniok/ Tapioca

här kommer lite info :

Rotfrukter

Yuca/ Cassava/ Maniok/ Tapioca

Manihot esculenta
Cassava kommer ursprungligen från den tropiska delen av Sydamerika, där den under nära 5000 år varit en viktig kulturväxt. Först i slutet av 1700-talet kom den till Asien (Sri Lanka). På Java, där den nu spelar en stor roll, introducerades cassava först 1835. Nu odlas den i stora delar av det tropiska området med Brasilien och Thailand som största producenter. Cassava är basmat i många länder i Asien, Afrika och Central- och Sydamerika. I Sydamerika är den känd som yuca.

Cassavaplantan är en flerårig buske, som kan bli upp till 5 meter hög. Knölarna är rotknölar med upplagringsnäring. Varje knöl kan väga upp till 10 kg, men vanligast är omkring 2 kg. Ytterst har knölarna ett korklager. Under det finns ett barklager med stärkelse och underst ett vedartat lager, även det med stärkelse. Mellan bark och ved finns en silväv som innehåller en glukosid, linamarin. Denna glukosid omvandlas lätt till blåsyra, som är mycket giftig.

Det finns söta resp bittra sorter. Alla sorter innehåller dock blåsyra och cassava bör alltid tillagas innan man äter den. Kokning eller rostning gör att blåsyran försvinner. Knölarna skalas och kokas hela eller i mindre bitar. Kokt cassava kan ätas som tillbehör till kött-, fisk- och grönsaksrätter eller t ex stekas. Cassava importeras hela året från Syd- och Mellanamerika och bör förvaras i kylskåp.

Cassavablad
Cassavans gröna blad är mycket näringsrika. De innehåller bl a protein (8-9%), C-vitamin, beta-karoten, folat, järn och kalcium. Bladen innehåller dock alltid blåsyra, som är giftigt, och även om det inte står någon anvisning på förpackningen så ska alltid bladen först stötas, malas eller finfördelas i matberedare mycket fint innan de tillagas. Bladen ska sedan kokas minst 30 minuter för att bli fria från allt gift, oftast längre för att få rätt smak och konsistens. Bladen påminner i smak om spenat men har mer tuggmotstånd.