asiatiskt inspirerat

Senaste tiden har jag varit så sugen på Kina mat, så jag försökte göra ngt eget som påminner om det.
Resultaten blev jättegoda och någorlunda recept följer nedan : )


Pangiasus med zucchini
2-4 portioner

1 pangiasus file
1 stor gul lök
halv zucchini
1-2 tsk soya
1-2 matskedar ostron sås (den trögflytande varianten)

(detta är det enda som behövs men man kan även lägga till)

bambuskott
vattenkastanjer
morot
paprika ( alla färger )
vitlök

smaka av med salt och peppar
Jag har inga andra kryddor i då jag har ostronsåsen som ger all smak, har man inte det kan man lägga till lite chili flingor, paprika pulver.


Skär löken först i hälften, sedan halvorna i hälften då blir det 4 olika bitar, separera dom så alla lökskivorna blir separata. stek på hög värme så dom får färg, lägg i zucchini ganska fort efter så den får färg och blir genomstekt.
när det är färdigt ta ut ur stekpannan och lägg på en tallrik så du kan steka fisken. fisken ska skäras i mindre bitar.

När fisken är lätt stekt så lägg tillbaka alla grönskaker krydda häll i soya+ostronsås och rör om. häll i ca 1-2 dl vatten låt det puttra tills allt är genomfärdigt på låg värme.

servera med vitt ris eller nudlar, går du på ngn diet så kan du ha vitkålssallad till.


Gjorde även denna variant med kyckling file MUMMS

Om du gör med nudlar så ta 3-5 paket och ta 1-2 av kryddpåsarna från nudlarna och ha ner i fisken/kycklingen när du steker. Då får det precis samma konsistens som "kina" mat, antagligen för glutamaten i kryddorna, bra blir det iaf.

libyan food blog

MUMMS !!!!!!!!!! Hittade en jättefin välgjord sida om enbart libysk mat bilderna är utsökta och bakgrunden är jättesnygg, ska definitivt testa många recept här ifrån.
 Den med kufta (köttbulle) och aubergine är även en iraqisk rätt,  men i stort sett allt annat är likadant, denna rätt är uunderbar, ska nog göras imorgon inshaAllah <3

http://libyanfood.blogspot.com/

Lindahls ryska yoghurt

Rysk yoghurt? låter intressant, känns som om att det kommer vara aningens syrligare än den ofta ganska söta turkiska yoghurten. tror den kommer passa väldigt bra till kalla röror : )
Jag däremot gillar att ha yoghurt på mina mackor <3  Skulle passa bra till mitt Russian tea (lipton)
lite kaviar på det och jag är hälften ryska : D

http://smartsontestpilot.se/lindahls/bli-testpilot/




[mute]

sidor om barn och islam

http://mammamuslimah.blogspot.com/
http://montessorimaterial.blogg.se/

Är inte halalslakt djurplågeri?

F: Är inte er halal slakt djurplågeri? Jag såg på tv hur man band fast en ko med rep och taljor och och bände upp dess hals för att kunna skära den…

S: All slakt – religiös eller annan – är otäck då det innebär att man släcker ut ett djurs liv, antingen genom att sticka det, skära det, skjuta det eller slå sönder dess hjärna med en sk slaktmask. Men trots detta är det som du beskriver inte korrekt. De som slaktade sin ko på det viset har inte lyckats få ett kött som är halal, dvs tillåtet och lagenligt att äta.

Profetens etiska instruktioner

Vår profet Muhammed – över honom vare frid – har instruerat oss om den korrekta etiken inför slaktandet av ett djur, bl a i följande profettraditioner (ar. ahadîth):
Shaddâd bin Aws sade: Det finns två ting som jag kommer ihåg att Guds budbärare – över honom vare frid - har sagt:

Sannerligen har Allâh påbjudit er godhet mot allting; så när ni dödar, döda på ett gott sätt och då ni slaktar, slakta på ett gott sätt. Så var och en bör vässa sin kniv och låta det slaktade djuret dö med så lite plåga som möjligt. [Sahîh Muslim, nr 4810]

Jâbir bin Abdullâh berättade att profeten – över honom vare frid – förbjöd dödandet av djur efter att de bundits. [Sahîh Muslim, nr 4817]

Profeten – över honom vare frid – sade till en man som slipade sin kniv i djurets närvaro:

Skall du orsaka djurets död två gånger – en gång genom att slipa kniven i dess syn och en gång genom att skära dess hals? (Al-Furu Min-al-Kafi Lil-Kulini; 6:230).

Av utsagor som dessa (det finns många fler än de som återgetts här) har de lärde inom religionen förklarat:
Varje omsorg skall tas för att slakta ett djur väl och inte orsaka det onödig plåga och tortyr. Vi har fått instruktioner om detta:

1. Att kniven skall vässas så att den skär halsen omedelbart utan att orsaka stor smärta;
2. Att kniven inte skall slipas så att djuren kan se det;
3. Djuret skall slaktas på en plats där det inte finns andra djur så att dessa inte skall se den plågsamma syn;
4. Djuret skall inte brutalt släpas till slaktplatsen utan skall föras med lätthet; och slutligen;
5. Skall djuret släppas fritt efter att halsen skurits så att det fritt kan skaka sin kropp i blödningsprocessen. [Imam an-Nawawî, Shahr Sahîh muslim, vol. II, s.152, cit Sahih Muslim, sid 1078]

Halalslakt i Dabo – en korrektare bild...

Följande ögonvittnesskildring kommer från indonesiska Dabo, och det är min bror, Abdul Karîm som skrivit ned sina upplevelser där. Jag bad honom om detta för att kunna ge en annan mer autentisk bild av hur halalslakten går till, än den som västerländsk media visar. Han skriver...

Hon anade inte att stunden snart var inne. Inte heller var hon medveten om att det hade gått två dagar sedan hon skiljdes från de övriga korna i flocken. Det hon däremot var medveten om var det goda gräs och det friska vatten hon fått under dessa två dagar. Hon hade dessutom badats tidigare på morgonen. Hon kände sig lugn och till freds.

Hon reagerade inte med annat än lugn och trygghet när hennes ägare kom för att hämta henne. Han pratade lugnt med henne och strök med handen över hennes hals.

De gick till en avlägsen gräsplätt där någon hade grävt ett hål i marken, antagligen någon av de båda männen som redan var där och väntade på kon och hennes ägare. När de båda kommit fram till gräsplätten fick den ene av de båda väntande männen med sin bestämda blick och fasta grepp om kon henne att lägga sig ner, lugnt och utan större motstånd. Hon la sig så att hennes hals låg över den grävda gropen. Medan de båda männen höll kon i ett fast grepp gick den tredje mannen upp bakom där han satte sig på huk, strök kon över pälsen och talade lugnt med henne. Han tog fram ett stort bananblad som han höll över kons hals och i den andra handen höll han en stor och mycket vass kniv. Han läste Bismillâh och Allahu Akbar – I Guds namn, Gud är den störste - för att därefter med en snabb och välriktad rörelse snitta kon i halsen. Det gick så snabbt att kon inte hann reagera och än mindre utstöta några ljud. Efter någon eller ett par sekunder hade kon förlorat medvetandet. Efter detta tog man snarast bort det rep som suttit runt kons hals för att hon skulle få ett så värdigt och fint slut som möjligt. Allting gick snabbt och ”snyggt” till. Blodet samlades upp i gropen i marken vilken snabbt övertäcktes då allt var klart. Bananbladet, som hade använts som ”stänkskydd” precis efter att snittet hade gjorts, begravdes även det i marken tillsammans med blodet.

Kon förlorade snabbt medvetandet och dog i princip omedelbart men likt alla slaktade djur hade den dödsryckningar ytterligare ett tag efter detta. När dessa hade upphört, efter ungefär fem sex minuter, transporterades det bort för att styckas.

Först efter att spåren från denna slakt röjts undan hämtade man ytterligare en ko, som genomgått samma procedur, för att genomföra ytterligare en slakt. För att inte i onödan oroa denna ko nöjde man sig inte med att bara städa undan spåren från den tidigare slakten utan genomförde dessutom själva slakten 45-50 meter längre bort.

Djurplågeri

Sa’îd bin Jubayr berättade att Ibn ’Umar råkade passera en grupp män som hade bundit en höna och sköt till måls på den. Då de såg Ibn ’Umar skingrades de från den, varpå Ibn ’Umar sade: ”Vem har gjort detta? Sannerligen har Allâhs budbärare – över honom vare frid – åkallat [Gud om] förbannelse över den som gör detta!” [Sahîh Muslim, nr 4815]

Översättaren till Sahîh Muslim har fogat följande kommentar till traditionen ovan:

Djuren är ett förtroende från Gud och ingen smärta skall därför tillfogas dem för nöjes skull. Om det finns ett genuint behov av att slakta dem för att använda deras kött eller skinn så skall de slaktas på ett korrekt sätt så att de inte på något sätt tillåts dö en utdragen död. Det är höjden av känslolöshet att binda en fågel eller ett djur och sedan öva prickskytte på det. Islam manar oss till att känna i djupet av våra själar den smärta som tillfogas dem och således undvika alla de vanor och sporter som är en orsak till tortyr av dem då dessa vanor gör en känslolös och likgiltig inför levande varelsers smärta och bekymmer. Att vara hårdhjärtat, brutal och känslokall är bland de värsta kvalitéerna hos en människa, enligt islam. [Abdul Hamîd Siddiqi, Sahih Muslim, fotnot 2377, sid. 1079]

Avslutning

Dessa saker som tagits upp ovan är bara ett axplock ur den islamiska etiken när det kommer till frågan om djur. Detta är saker som du helt enkelt inte kan lära dig genom tv, utan bara genom att själv ta del av religionens källor och genom att samtala med religiösa muslimer som tar sin religion på allvar och som kan berätta om hur det verkligen går till när dessa saker utförs korrekt.

Det finns tyvärr muslimer som gör fel. De bilder du har sett ljuger tyvärr inte. MEN det är dessa människor som skall klandras inte religionen
vars läror de bryter mot.

Källor:

Abdul Hamîd Siddîqî [transl.], Sahih Muslim, Kitâb Bhavan, New Dheli 1995

snart ramadan men...

Är det inte hyckleri med att fasta och sedan frossa i mat och ha fest varje kväll?

F. Jag tycker att ni muslimer hycklar när ni säger att ni avstår från mat och dryck för att kunna känna med de som inte har mat för dagen och sedan på kvällen vräker i er mat och har fest tillsammans. Och säg inte att det inte är så för jag ser ju själv att muslimer köper massor av mat – lådor med kyckling och fullastade vagnar i butikerna… och till råga på allt så är det tre hela dagar med ytterligare fest och frosseri som avlutning på er fest. Jag tycker att ni bör döpa om fastan till festen i stället.

S. Att man kan känna av hur det är att vara utan mat och dryck för dagen är naturligtvis ett faktum då man inte äter eller dricker under dagen och att man då också kan sätta sig in i hur det kan vara att befinna sig i en situation där man inte har mat för dagen alls är en positiv bieffekt av detta. Och jag tycker inte att man i en värld som denna skall se ner på empati med svaga och utsatt människor utan i stället välkomna allt sådant. Men det är inte det som är den egentliga anledningen till att vi fastar under ramadan utan för att det är ett påbud i Koranen. Gud säger till oss:

Troende! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er - kanske skall ni frukta Gud. [Koranen, al-Baqarah 2:183]

Fastan är en väsentlig del av islam och således också en del av vara muslim, profeten Muhammed – över honom vare frid – sade:

Islam bygger på fem [pelare]: vittnandet om att det inte finns någon gudom (ilâh) förutom Gud (Allâh) och att Muhammad är Hans sändebud, att förrätta bönen, att betala allmosan (zakâh), att fasta under Ramadân och att vallfärda till Mecka.

Så den egentliga effekten av fastan är att man genom den kan uppnå en nivå av gudfruktighet som ingen annan dyrkan kan ge på samma sätt. Och det är således den som muslimerna eftersträvar med sin fasta. Men detta kräver att man vårdar sin fasta. Läser du teologernas ord om fastan (googla lite grann vet ja!) så ser du att de betonar att man förutom att avstå från mat och dryck också avstår från att tala illa, att gå till platser eller hålla sig med sällskap som inte är bra för en och istället lägger ner extra tid och energi på att läsa koranen, att göra botgöring från eventuella synder, bli sams med ovänner och gottgöra folk man sårat, återknyta bekantskaper och besöka vänner och släktingar som man kanske försummat under året. Den som fastar på detta viset kommer att – om inte uppnå – så åtminstone att lägga grunden för ett rikare liv på både det andliga och det sociala, eller världsliga planet under resten av året.

Enorma matinköp

Vad du har sett i affären av enorma matinköp har sin förklaring i att många invandrarfamiljer är väldigt stora med kanske upp till sju barn i en familj. Så om Mehmet skall bjuda hem sin syster och hennes familj på iftar (dvs måltiden efter att man brutit fastan för kvällen) och kanske kommer hans bror med familj också eller någon annan släkting, så blir det lätt 15-20 personer som alla skall ha en tallrik med ett kycklinglår, ris och någon sallad (ja muslimer äter faktiskt sallad) och en bit bröd samt ett par glas fruktjuice att dricka till. Inköpen blir därefter men det betyder inte att man äter tills man storknar utan att det är många som äter…

En sak som du bör förstå är att inte alla muslimer djupt troende och att inte alla deras handlingar är sprungna ur en sådan tro. Även om andelen troende muslimer är högre än andelen troende kristna så kan man mycket väl dra paralleller till ”svenskarnas” sätt att förhålla sig till religionen där en majoritet är helt sekulära och många uppmärksammar bara sin religion vid högtider, begravningar och bröllop (och vad många lägger i dessa saker som har sin grund i religionen är oftast helt personligt utan större förankring i Bibeln eller kristna teologernas uttolkningar av den). För många muslimer är ramadan och högtiden som följer mer en tradition på samma sätt som påsken och julen är för många kristna och man missar därför de mer subtila detaljerna med fastan. Självklart förekommer det då att man överkompenserar de matlösa dagarna genom att s a s ta igen det på kvällarna, men de som försöker leva efter religionens bud försöker att äta lagom och återställa vätskebalansen i kroppen, men utan att överdriva. Dessa bryter fastan med ett glas vatten och tre dadlar enligt profetens – över honom vare frid – föredöme, sedan ber de kvällsbönen innan de sätter sig till bords och äter så att de inte fyller magen med mer än en tredjedel mat, en tredjedel vatten och lämnar den sista tredjedelen – också detta enligt profetens instruktioner, varpå de går till moskén för att be nattbönen och de extra bönerna som hör till under ramadan, tarawih, efter det.

Om du är uppmärksam så kan du göra samma observation i affärerna dagarna innan julafton med överfulla varuvagnar med skinka, sillinläggningar, grön- brun och vit-kål och annan mat för tusentals kronor. Och då måste du också om du är ärlig inse att vi alla bara är människor som gör vårt bästa utifrån den situation vi befinner oss i.

En religiös högtid - inte en fest

Avslutningsvis… man ser många gånger formuleringar i tidningarnas reportage om ramadan som: ”… och sedan tar festen vid” om fastebrytandet på kvällarna eller om högtiden, ’Id ul-fitr, som följer, ”…och sedan utbryter en tre dagar lång fest” o s v. Därför vill jag betona att ’Id ul-fitr är en religiös högtid - inte en fest. Den inleds med att man på går till moskén iförd sina bästa kläder dagen till ära och ber tillsammans ’id-bönen som inleder högtiden och man lyssnar till en predikan från imamen. Ofta tar det en lång stund att komma därifrån då man alltid träffar en massa folk som man gärna vill byta ett par ord med, gratulera till högtiden och alla är glada och på gott humör. Under dagen går man och hälsar på släktingar – oftast dricker man kaffe och äter någon söt kaka, oftast baklava, med en miljon kalorier – och på kvällen samlas man med familjen eller hos vänner och äter tillsammans någon god mat. Man kan unna sig lite extra då det är högtid men man frossar inte och man försöker att hålla fast vid de goda egenskaper och vanor man tillgodogjort sig under ramadan, man ber fortfarande de fem dagliga bönerna, ser till så att man läser Koranen så ofta man kan och anstränger sig för att vara en god människa – trots att ramadan är över.